Markägaren Stiftelsen Skånska Landskap, alltså de som en gång satt upp skyltarna om ”orörd skog”, har avverkat i Djurholmen. FOTO: LILL ERIKSSON

Nu avverkas ”orörd skog”

”Lite mer vildmark helt enkelt”, så marknadsförs strövområdet Djurholmen på Hallandsåsens södra brant, utanför Hjärnarp. Den som besökt skogsområdet nyligen förvånas därför kanske över avverkningen som sker i ett område, skyltat "Orörd skog - lämnad åt egen utveckling".

AVVERKNING. På skyltarna kan man läsa att skogen utmed Århultabäcken ska lämnas för fri utveckling och att inga åtgärdar har vidtagits där på mer än 50 år.

Gäller inte det längre?

− Vi förbereder bäckravinen för naturreservatsbildning. I förslaget till skötselplan ska alla granar tas bort. På lång sikt riskerar de att helt ta över och granen är inte ett inhemskt trädslag i nordvästra Skåne, säger Stefan Olsson, vd hos markägaren Stiftelsen Skånska Landskap.

Tanken är att tallar och olika inhemska lövträd ska utvecklas på sikt. Djurholmamossen är en av få bevarade så kallade högmossar i Skåne och är naturreservat sedan 2016. Det och Århultsbäcken ingår i Natura 2000, EU:s nätverk för skyddsvärda naturmiljöer. Karl-Johan Pålsson, på länsstyrelsen i Skåne är ansvarig för utökningen av reservatet. Han känner inte till den ”orörda skogen” eller skyltningen om den i strövområdet, förrän vi berättar om den.

− I vilket fall som helst är detta inget de behöver förankra med oss, annat än inne i befintliga naturreservatet, som egentligen endast består av mossen och dess laggkärr. Där är stiftelsen markägare, men länsstyrelsen förvaltare och styr skötselplanen, vilken givetvis varit på remiss hos stiftelsen. Vi har samsyn och ett gott samarbete, säger han.

Varje skyddat område har ett eget beslut och en egen skötselplan, som beskriver värdena och hur dessa ska utvecklas och förstärkas. Men enligt skötselplanen ska endast gran avverkas och inte äldre levande och oskadade lövträd, så som nu tagits ned i flera antal längs den röda leden och ån. Varför tog ni även ned dessa gamla lövträd?

− Vi har lagt mycket tid och pengar på att hålla marken i ravinen så opåverkad som möjligt. I arbetet att få bort i stort sett alla granar har det i undantagsfall behövts fällas något lövträd, som då lämnats kvar som död ved på marken, säger Stefan Olsson.

Även om ett område på sikt ska utvecklas fritt så krävs åtgärder nu menar länsstyrelsen, för att inte förlora den biologiska mångfald som är kvar.

− Vi ställer om från produktionsinriktad skog, vi har dessutom försökt återställa hydrologin i mossen genom att dämma upp de diken man förr grävde för att avvattna mossen. Det gjorde man för att producera skog på mark som tidigare var för blöt att odla på. Men granen är egentligen inget naturligt trädslag i Skåne annat än små områden i nordöstra delen av länet och har därför i Skåne inga större biologiska värden knutna till sig. När granen tas bort släpper man in mer ljus och luft. Vi försöker gynna och återfå till exempel orre och tjäder, som minskat eller försvunnit på grund av att området vuxit igen, säger Karl-Johan Pålsson.

FOTO: LILL ERIKSSON.

Det avverkas även i bokskogen ovanför bäckravinen där röda slingan går igenom.

− Det är för att gynna de nya plantor som kommit upp och som behöver mer ljus. Den delen ligger utanför det blivande reservatet och kommer att skötas för att få upp en ny generation bokskog. Det blir ingen mer avverkning där i höst, säger Stefan Olsson.

Han räknar med att öppna alla slingor igen i början av nästa vecka. Om allt löper på hos Naturvårdsverket så räknar stiftelsen med beslut om Århultsbäckens naturreservat under första halvan av 2022.

− Vi kommer ta bort skyltarna (”orörd skog”) i närheten av avverkningen så det inte blir dubbla budskap, under morgondagen. När naturreservatet är bildat kommer de att ersättas med reservatsskyltar, fortsätter Stefan Olsson.

På vilka fler ställen i Skåne finns "orörd skog" som i detta drygt 50 år gamla område?

− I Skåne finns inte mycket, om ens någon skog som är orörd tyvärr. I princip all skog har använts och påverkats av människan på något sätt genom tiderna. Ibland har påverkan varit positiv, men oftast har den varit negativ för den biologiska mångfalden, säger Karl-Johan Pålsson.

Fotnot. Läs skötselplaner och beslut om reservat på skyddadnatur.naturvardsverket.se. (Klicka på området du är intresserad av, klicka på "öppna" under "detaljerad info".

FOTO: LILL ERIKSSON