Så har Skåne styrts enligt SKR. A=Alliansstyre,
B=borgerligt styre (samma som A med andra ord), BL=Blocköverskridande styre,
V=Vänsterstyre (S och/eller V), Ö=Övrigt (oftast ett lokalt parti och/eller från 2018 Sd)
MP kan vara med både i A/B eller V eftersom de på lokal nivå varit ett mittenparti som bildat styre åt båda håll.
FOTO: LILL ERIKSSON
De driver mest offensiv miljöpolitik enligt forskningen
Rödgrön regering, men högerblockets budget har nyss antagits i riksdagen. Nu reagerar klimatförespråkare kraftigt på nedskärningar inom klimatarbetet – de uteblivna miljarderna ses som ett dråpslag av bland andra Världsnaturfonden WWF. Det ser onekligen mörkt ut, men det är inte säkert att det blir nattsvart, om man får tro senaste forskningen inom klimatpolitik.
KLIMATPOLITIK. I granskningen av klimatprojektet Fossilbränslefritt Skåne 2020, verkar kommuner med långvarigt högerstyre i högre grad lyckas sämre med att minska koldioxidutsläppen.
Men finns det vetenskapliga bevis för att det brukar vara så?
− Det finns en del, men svaren är mer komplexa än så. Generella bilden är att mittenregeringar, socialliberalgröna, tenderar att driva mer offensiv miljöpolitik, det finns det visst stöd för. Men det finns undantag också, säger Roger Hildingsson, klimatpolitikforskare vid statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet och vice ordförande i Lunds klimatpolitiska råd.
Han syftar på brittiska forskaren Paul Tobins doktorsavhandling från 2014, där EU-medlemskap och vänsterstyre konstaterades som gemensam nämnare för de länder som hade mest ambitiös klimatpolitik 2006-2010. Det hade Sverige också, men med en borgerlig alliansregering - ett undantag att forska djupare i.
− Moderaterna ifrågasatte grön skatteväxling, men genomförde inte det man gick till val på, till exempel sänkt bensinskatt. Inom EU och i svensk debatt fanns ett ökat intresse för klimat - klimatförhandlingarna inför toppmötet i Köpenhamn, IPCC:s nya rapport, Al Gores film, ja, stjärnorna stod rätt. Anders Borg ville sänka skatter på arbete, men höja dem för sådant vi inte vill ha, till exempel tobak och klimatutsläpp.
Koldioxidskatten från 1991 sänktes inte, men den åts upp av inflationen.
− Skatter behöver justeras för att behålla styreffekten. Tobaksskatten chockhöjdes däremot, fortsätter Roger Hildingsson.
Ett annat undantag är Boris Johnsons konservativa parti Tories, som traditionellt har varit mer miljöprogressiva än socialdemokratiska Labour.
− Han försökte driva offensiv klimatpolitik inför toppmötet i Glasgow och brexitförhandlingar, och höjer buden tuffare än EU har gjort.
För Labour blev klimatfrågan viktig först efter Blair, den blev ett sätt att profilera partiet och 2008 införde efterträdaren Gordon Brown världens första klimatlag, som många tog efter inklusive Sverige. Snart hade alla också en miljöminister.
− Svenska miljörörelsen är tydlig med att den är partipolitiskt oberoende, men från början var den en akademisk elitklubb, med höger- och konservativ ideologi.
Moderaterna har haft en stark miljöfalang bland ungmoderater. Moderater attraherar både konservativa och nyliberal ideologi. KD i EU är också ett tydligt exempel på det, menar Hildingsson. Men SD är svåra att placera tycker han – en blandning av liberal marknadsideologi och folkhemsromantik, otydliga idag med sin klimatpolitik.
− Innan Jimmie tog över vid 90-talets slut försökte man ha en tydlig miljöprofil med nationalromantiska idéer om naturskydd. Men 2010 och framåt är det ett populistiskt parti och har försökt kapitalisera på klimatskeptisism. De fiskar i de vattnen, ifrågasätter klimatpolitikens effektivitet och ifrågasatte offentlig finansiering av SMHI, som anklagades för att bedriva opinionsbildning när de tog fram klimatmodeller, säger Roger Hildingsson.
Debattens vågor går höga om central styrning konstaterar han.
Vad säger vetenskapen?
− Politisk styrning är ett klassiskt dilemma. När beslut ska fattas är det en avvägning mellan vad som är mest effektivt och hur man bygger legitimitet. Central styrning är ett effektivare sätt, men för bort frågorna från medborgarna, säger Roger Hildingsson och menar att samhällsvetenskapen egentligen inte har något svar.
− Greta (Thunberg) tycker vi ska köra på effektivitet, samtidigt ställer hon hoppet till demokrati och folkbildning. ”Lyssna på forskningen”, säger hon, men vad betyder det i praktiken? Forskningen har olika perspektiv och olika teorier om vad som är effektivt. Det finns en stark tilltro till ekonomiska styrmedel som skatter. Koldioxidskatten ses ofta som mest effektivt styrmedel, man sätter ett pris på klimatet och skapar drivkrafter, som till exempel energiomställningen inom värmesektorn.
Skånes klimatmål är beroende av beslut på flera politiska nivåer, menar Roger Hildingsson.
− Skånes energi- och klimatstrategi är väl förankrad i regionen, men inte bland alla medborgare.
Kommuner har också begränsad rådighet, den är större än regionens, men når inte överallt.
− El är en nationell fråga, investeringar i nät och hur EU-beslut om olika elprisområden ska tolkas. Men beställa rätt kapacitet, säkerställa att det finns marginal ligger på nätägarna. Debatten blir så förenklad - det är mer komplext. Vissa vill blanda in kärnkraften och vinna poänger, men den har inte med distributionen att göra. Största problemet nu är förstärkningar i elnätet som behövs oavsett hur vi producerar elen.
Kritiken bör riktas till energibolagen och inblandade politiker som borde ha tagit höjd så att kraftnätet var utbyggt, anser Roger Hildingsson. Även transporter och resor, som kommunerna har svårt att göra fossilbränslefria, handlar om flernivåstyrning. Kommunerna kan planera så att service och kollektivtrafik finns nära medborgarna, men de råder inte över övergripande infrastruktur.
− Investeringar beslutas på nationell nivå. Problemen med spårfelen mellan Helsingborg och Malmö är inte regionens fel. Just när det gäller järnväg finns en splittrad ansvarsbild, ansvaret blir otydligare med konkurrensutsatt underhåll, jämfört med på Banverkets tid.
Det enda regionen kan göra är en effektiv kollektivtrafik. Man kan rikta kritik mot Region Skåne om de besparingar som gjorts innan pandemin, som inte står i samklang med klimatstrategin. Hur vill man få ihop ekonomin och bibehålla kollektivtrafikens attraktivitet? Det finns anledning till oro - hur kommer det se ut efter pandemin, kör vi mer bil även framöver?
Ibland krävs också beteendeförändringar.
− I cykelstaden Lund minskar cyklandet, trots fortsatta investeringar i cykelvägar. Det kan ha med kulturella förändringar att göra. Vi ser att de i övre tonåren väljer hellre kollektivtrafik även för korta resor. Vi vet inte varför, men i en enkät bland skolelever framkom att de tog bussen för att kunna hålla koll på sociala medier. Cyklandet har fått konkurrens av kollektivtrafiken som varit mer framgångsrik. Vi tenderar också skjutsa barnen mer, så vi grundlägger inte beteendet att cykla. Det är bättre om vi cyklar med barnen. I Nederländerna har man kommit långt och där har man separata gång- och cykelvägar – det kan vara ett sätt.
Hildingsson har varit ordförande i Lund kommuns klimatpolitiska råd i två år. Varje år släpper rådet en granskning av det kommunala ansvaret.
− Den är giltig även för andra kommuner. Transporter är en svår fråga, regionens klimatstrategi står och faller, man är beroende av kommunernas agerande. Större kommuner har ett mer aktivt lokalt klimatarbete, men alla kommuner driver någon form av det. För att driva progressivt klimatarbete behöver man inte vara en stor kommun, Lomma är ett bra exempel på det, men det är en välmående kommun så den har goda förutsättningar.
En tredjedel av de skånska kommunerna valde att inte delta i fossilbränslefriutmaningen 2020. För några av dem har koldioxidutsläppen minskat mer, än för några av dem som faktiskt har medverkat i projekten.
− Mindre kommuner har mest att vinna på nätverkandet, erfarenheter och kunskapsutbyte. Ju större kommun desto större förutsättningar med egna resurser. Det är svårare med kompetensförsörjning i en mindre kommun, de har allt att vinna. Att driva aktivt klimatarbete handlar om att hänga med i tiden, vara en attraktiv kommun för medborgarna som tar ansvar i viktiga samhällsfrågor. Kan man koppla det till näringslivsutveckling finns vinster att göra. Lund kan nu visa direkta ekonomiska vinster, genom minskad energianvändning och resor, kommunen tjänar miljoner per år.
Nu har snart ännu ett år gått och de flesta kommunorganisationer i Skåne är fortfarande inte fossilbränslefria.
Vad måste till nu?
− Största utmaningen är transporterna, även inom nationella transportpolitiken – det är svårare, men inte omöjligt. Lärdomen från energipolitiken, att vi lyckats där beror på en tankevända sedan oljekrisen på 70-talet och allt som hänt sedan dess. Man tänker att man behöver ställa om, på olika sätt, och hur man gör ändras efterhand. Men det har varit en tankeomställning. Där befinner vi oss inte än när gäller transportpolitiken. Det måste vara lätt att göra rätt, så folk prioriterar andra transportslag framför bilen.
Roger Hildingsson menar att debatten är polariserad. I Lund får man kritik från boende utanför stan som är beroende av bilen.
− Men du kan cykla där också och ta bilen när det behövs. Glesbygdsproblem beror inte på bränsleskatter, utan på att samhällsservicen har minskat – det gäller även mindre kommuner i Skåne. Det handlar om privatisering och avreglering, men också digitalisering som är en chans om vi bygger ut i tillräcklig utsträckning.
Det händer mycket inom teknikutvecklingen, men elbilen löser inte miljöproblemen med trängsel i staden menar klimatpolitikforskaren. Där handlar det mer om att planera transporter.
− Där är vi bara i början. Hållbara transportsystem måste bli mycket mer attraktiva och det är bråttom, tiden börjar rinna ut. Regeringens handlingsplan säger att transportmålen måste underställas hänsynsmålen för miljö och klimat och då är kollektivtrafik och cykel effektivt.
|
