Överallt på Järavallens strand har det blåst upp skräp från havet. Fyra gånger mer än på de andra stränderna där det också räknas skräp. FOTO: LILL ERIKSSON

Fyra gånger mer skräp på natur-reservatets strand – värst drabbad efter Bohuskusten

I snart tio år har man räknat skräp på tio utsatta svenska stränder. Bohuskusten är på grund av sitt läge särskilt drabbad, men även på stranden längre söderut, vid skånska naturreservatet Järavallen, spolas upp rekordmycket skräp.  

SKRÄPIGT. Repstumpar, glasbitar och enorma mängder plastskräp blåser upp just nu på Sveriges stränder. Det gör det under hela året, men efter stormar är det särskilt tydligt hur mycket skräp som finns i våra hav. Sedan 2012 har svenska myndigheter försökt att få kontroll på hur mycket som hamnar på stränderna.

− Vi samlar in data från tio stränder på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, som en del av det nationella övervakningsprogrammet, säger Eva Blidberg, sakkunnig på marint skräp på Håll Sverige Rent.

Organisationen bedriver ingen egen forskning, men sammanställer data varje år i en skräprapport, som finns tillgänglig för allmänheten. Nu börjar man också systematisera all data, efter att nyligen ha bytt databas. Tidigare gjordes skräpmätningen på tre olika långa sträckor där det plockades olika storlekar och typer av skräp. Från och med år 2020 är det ändrat, nu ingår endast en 100 meter lång sträcka. Enheten är alltid antal skräp per 100 meter. Då började man också utveckla ett uttagsverktyg, för att göra resultat från skräpmätningarna tillgängliga för alla på ett enkelt sätt. Men det är ännu inte klart.

− De kämpar fortfarande med verktyget så tyvärr är det inget nytt på den fronten, säger Eva Blidberg.

Håll Sverige Rent anlitar lokala skräpsamlare som har instruerats hur skräpet ska räknas och klassificeras. I databasen sorteras skräpet, så att föremål kan urskiljas om de ingår till exempel i engångsdirektivet.

Strandstädare ombeds att inte städa på de tio svenska stränder där skräp har inventerats sedan 2012. FOTO: LILL ERIKSSON

I Skåne räknas skräp på tre stränder, två av dem är Nybrostrand utanför Ystad och Mälarhusen på Österlen. Båda räknas som stadsnära stränder som i första hand förväntas ha skräp från besökare under badsäsongen. Resultaten från skräpräkningen där indikerar en nedåtgående trend under de senaste åren med förhållandevis lågt antal skräp. Enligt senaste data från 2020 hittades i medeltal 7 skräp per 100 meter på Nybrostrand och 24 skräp per 100 m på Mälarhusen.

− Jag tror att det beror på ett ökat intresse för strandstädningar. Nu har vi satt ut skyltar för att slippa få våra mätområden städade, vi får se hur det funkar. Förhoppningsvis har besökare på stränderna också blivit bättre på att ta med sig skräpet hem, säger Eva Blidberg.

Den tredje skånska stranden är Järavallen och Sjöängarna, alldeles vid en av landets mest anrika golfbanor och ett naturreservat med unikt fågelliv. Stranden ligger vid Lundåkrabukten söder om Landskrona och norr om Lommabukten och Malmö. Den räknas som oexploaterad, det mesta av skräpet som hittas på stranden förväntas komma från havet.

− Den verkar vara en stor mottagare av skräp utifrån. Antalet skräp har gått lite upp och ner mellan åren, men 2020 var det i medeltal 457 skräp per 100 meter. Medeltalet för alla tio stränder längst Kattegatt, Öresund och Östersjön var 97 skräp, säger Eva Blidberg.

Medan ”stadsstränderna” Nybrostrand och Mälarhusen ligger i paritet med övriga stränder (förutom Tofta och Rullsand som har väldigt många besökare sommartid), så sticker Järavallens strand alltså ut rejält jämfört med övriga stränder.

− Skräp på stränder varierar mycket både mellan år och mellan säsonger, så det är svårt att säga några signifikanta skillnader och vi räknar inte den typen av statistik på våra data. Bohuskusten är fortsatt ett av Europas värst drabbade områden när det gäller skräp. Medeltalet var nästan 13 000 skräp per 100 meter 2020. Mycket av det kommer med strömmar från Nordsjön, säger Eva Blidberg.

Så går skräpräkningen till.

Med stormar kommer både stort och smått skräp som människan lämnat i havet. FOTO: LILL ERIKSSON

FAKTA - Mest plast, snus och fimpar

Oexploaterade stränder vid Kattegatt, Öresund och Östersjön.

1. Övrig plast
2. Plast: Cigaretter, fimpar och filter
3. Snus
4. Plast: Knivar, gafflar, skedar, sugrör, omrörare (bestick)
5. Trä: Bearbetat virke, timmer och pallar
6. Plast: Rep
7. Plast: Kapsyler och flasklock
8. Skumplast (isolering och förpackning)
9. Plastpåsar
10. Tyg: Rep och linor

Stadsnära stränder vid Kattegatt, Öresund och Östersjön.

1. Plast: Cigaretter, fimpar och filter
2. Övrig plast
3. Snus
4. Plast: Godis- glasspapper, snabbmatbehållare
5. Plast: Knivar, gafflar, skedar, sugrör, omrörare (bestick)
6. Metall: Kapsyler, lock & burkringar
7. Sanitet/Hygien (blöjor, bomull, tampongapplikatorer, tandborstar)
8. Plastpåsar
9. Papper (inkl. tidningar & tidskrifter)
10. Organiskt: Frukt, mat, bakverk, godis och glass

Källa: Håll Sverige Rents mätning 2019

FOTO: LILL ERIKSSON

FN ska stoppa plastskräp

I början av mars 2022 godkände statschefer och miljöministrar från 175 länder en ny resolution vid FN:s miljöförsamling (UNEA-5). Med den ska nedskräpningen av plast minska. Tanken är att stoppa plastföroreningar och skapa ett internationellt rättsligt bindande avtal senast 2024. Resolutionen tar upp plastens hela livscykel, från produktion och design till bortskaffande.

− Mot bakgrund av geopolitisk turbulens visar FN:s miljöförsamling multilateralt samarbete när det är som bäst, sa ordföranden för UNEA-5 och Norges klimat- och miljöminister Espen Barth Eide.

220329

Fotnot. Skräpen ökade i Järavallen 2021, till 595 skräp per 100 meter, jämfört med 457 året innan.

Databasen för allmänheten som nämns i artikeln har blivit ytterligare försenad.

"Arbetet med databasen har tagit längre tid än vi hade hoppats. Det finns inte längre möjlighet för allmänheten att gå in i själva databasen", säger Eva Blidberg på Håll Sverige Rent våren 2022. 220405