Andelen grödor med bekämpningsmedel från tredje land ökar igen. FOTO: LIVSMEDELSVERKET 2021
Gifter i maten – ger sällan säljförbud
Livsmedel kan ha bekämpningsmedel i halter flera tusen procent över gränsvärdena utan att de återkallas. Det visar vår granskning av Livsmedelsverkets provtagningar de senaste åren. Kontroller, som minskade dramatiskt i år på grund av ett internt översynsarbete. Samtidigt har kommunerna tagit över ansvaret att besluta om åtgärder när gränsvärdena överskrids.
MATKONTROLL. Basilika från Laos, bönor och koriander från Thailand - det är exempel på importerade grödor med bekämpningsmedelshalter uppemot flera tusen gånger högre än gränsvärdena tillåter. Detta importerades till Lomma i samband med att svenska kommuner 2019 fick ta över ansvaret från Livsmedelverket, att ta giftimportörer i örat. Förbud används sällan. Vad gör ni i stället?
− Verksamheten får redogöra för sina rutiner och uppvisa egna analysresultat som visar att provtagning genomförts, säger Johan Persson, teamledare på Lommas miljöenhet vid samhällsbyggnadsförvaltningen.
Han tycker överlämningen från Livsmedelsverket har fungerat bra. Det är fortfarande Livsmedelsverket som ansvarar för kontrollerna, kommunernas miljöinspektörer tar över om man hittar avvikelser.
Vi har granskat Livsmedelsverkets kontroller 2019-2021 och begärt ut en lista över samtliga grödor med bekämpningsmedelsrester över gränsvärdena. I Stockholm är det gurka och ris från Egypten, Vietnam och Indien som haft för höga gifthalter, i Malmö handlar det om basilika från Thailand, ris från Indien, russin från Iran och chili från Laos.
− Vi har vidtagit olika åtgärder beroende på allvarlighetsgraden. Vid överlämningen från Livsmedelsverket så har de redan gjort en bedömning kring eventuella hälsorisker av halterna, säger Arvid Nordland, enhetschef på miljöförvaltningen i Malmö.
Vid ett av tillfällena där var halterna så höga att det bedömdes utgöra en direkt hälsorisk.
− Det skapades direkt ett Rasff för dessa produkter, chili från Laos, så att de återkallades. Vid övriga tillfällen var det ingen direkt hälsorisk och då har vi följt upp hur verksamheten kommer arbeta framöver. Kommer de fortsätta med samma leverantör? Hur kommer de säkerställa att det inte upprepas? Om det sedan har upprepats, vilket det gjort gällande russin från Iran, så har vi ställt krav på att de ska upprätta rutiner för att övervaka och förebygga risken att bekämpningsmedel finns i livsmedel de importerar, fortsätter Arvid Nordland.
Han konstaterar att det kommit förhållandevis få ärenden från Livsmedelsverket.
− Trots att vi har flera större importörer och grossister i Malmö, säger han. Den största volymen prover tas i Helsingborg, där landets största frukt- och gröntgrossister är lokaliserade. Enligt Livsmedelsverket tas prover i förhållande till företagets omsättning.
Så det är inte så sannolikt att små aktörer kollas?
− Det tas prover även hos små importörer och i livsmedelsbutiker, säger Anders Johansson, statsinspektör på Livsmedelsverket.
Även i Helsingborg finns ris från tredje land med på verkets giftlista, liksom granatäpple, bönskidor och apelsiner, samt bananer och mandariner från Sydamerika. Men även EU-grödor som huvudsallat, paprika, äpplen, nektarin, mandarin och morot innehöll för mycket gifter. Nya ansvaret för att hantera detta landade hos Olu Lindström, chef på miljöförvaltningens livsmedelsavdelning i Helsingborg:
− Livsmedelsverket meddelar om det krävs några myndighetsåtgärder i respektive ärende. Vi tar kontakt med verksamheterna som berörs. Endast i ett fall från listan bedömdes överskridandet utgöra hälsorisk - vi initierade ett varningsmeddelande, en Rasff.
I några fall har det visat sig att verket adresserar ärenden felaktigt och då kan det ta tid innan varan återkallas.
− På vissa företag hanteras spårbarhet och återkallande av huvudkontoret som kan ligga på annan ort, säger Olu Lindström.
Mer än hälften av proverna innehöll bekämpningsmedel. Källa: Livsmedelsverket
Varnar sällan för gift
Grödorna på listan från Livsmedelsverket har ibland gifthalter flera tusen procent högre än gränsvärdet (MRL), men att återkalla och varningsmeddela med Rasff görs relativt sällan, beroende på vilket gift det handlar om. Den återkallade chilin i Malmö låg 12 000 procent över gränsvärdet, medan bönskidan i Helsingborg på 910 procent.
Enligt senaste rapporten från Livsmedelsverket 2021, analyserades totalt 1 726 stickprov från färska, frysta eller bearbetade livsmedel av såväl vegetabiliskt som animaliskt ursprung. Drygt hälften hade mätbara halter bekämpningsmedel, varav 3 procent låg över gränsvärdena. I ett av 281 analyserade ekologiska livsmedel fann man också otillåtna bekämpningsmedel. De senaste åren innan dess har det sett liknande ut. Först hösten 2022 vet man om pandemiårens minskade provtagningar följer den stabila gifttrenden. Vår granskning visar att provtagningarna har minskat kraftigt det senaste året. I stället för cirka 1 700 prover kom man knappt upp i 600. Först skyller man på pandemin, men första pandemiåret 2020 fick verket ihop 1 632 prover.
Så varför minskade kontrollerna med nästan två tredjedelar 2021?
− Vi genomför sedan en tid en översyn av det nationella provtagningsprogrammet för bekämpningsmedel, det har fått till följd att vi driver programmet i något begränsad omfattning. Vi har haft väldigt låga provtagningsvolymer under våren och sommaren, säger Anders Johansson.
Vad är det som tar tid från provtagningarna?
− Vi ser över alla delar, planering, provtagning, analys, resultathantering, rapportering, finansiering och utvärdering, för att se över hur vi som myndighet ska arbeta kostnadseffektivt och riskbaserat framöver. Detta pågår internt och är inte klart i alla delar.
Livsmedelsverket planerar hur många och vilka prover som ska tas, men det är främst Jordbruksverket som praktiskt tar proverna, när de ändå besöker grossister och importörer för sin kvalitets- och fytosanitära kontroll.
− När det gäller hur mycket prover vi tar per företag, så utgår vi till stor del från hur stora företagen är, säger Gunilla Lövhult på Jordbruksverkets växtkontrollenhet.
Andelen överskridanden minskade dramatiskt 2012-2013, i princip inga alls för grödor från EU och Sverige, medan 7 procent av grödorna från tredje land låg över gränsvärdena. Fram till 2015 låg det under 2 procent oavsett ursprung, men sedan har överskridandena ökat igen från tredje land. Verket konstaterar att statistiken fluktuerar, men kan inte förklara varför.
På köttsidan vill man inte heller jämföra statistik över tid.
− Jämförelser mellan åren kan inte göras, eftersom samma köttslag eller fiskarter inte provtas årligen. Livsmedel som provtas varierar mellan åren, säger Petra Bergkvist, statistikansvarig på Livsmedelsverkets dioxinkontroll.
Övervakningsprogrammet för dioxiner genomförs årligen sedan år 2003. År 2010 överskred 2,6 procent av 77 prover (främst ägg, vildfångad fisk och kött) gränsvärdena för dioxiner och PCB. År 2015 överskred 5,5 procent av 91 prover på ägg, mjölk och vildfångad fisk gränsvärdena och 2020 inga alls av 85 prover vildfångad fisk, ägg och kött.
Utöver det utförs gränskontrollens provtagningsprogram, men de kan inte lämna ut statistik på grund av ett systembyte. Ett utdrag från dem av kemiska faror i kött och fisk visar bland annat antibiotika i fisk, tigerräkor, kräftor, får-, fågel- och nötkött, samt kadmium och bly i fisk och musslor.
Livsmedelverket hade 44 ärenden 2017 om förbud och förelägganden gällande växtgifter i mat, 2018 var det 19 och sista året 2019 17 stycken. För dioxiner tas inga sådana beslut. Nu är det alltså kommunerna som ska besluta om villkor när ett stickprov innehåller bekämpningsmedel över gränsvärdet, eller ta beslut om saluförbud. Efter överlämningen till kommunerna är det ingen som vet hur många förbud och förelägganden som utfärdas i Sverige. Inte heller Sveriges kommuner och regioner, SKR, har kontroll över detta.
Under åren 2016-2020 har det gått ut totalt 13 varningsmeddelanden, Rasff, för ”övergiftiga” grödor, men noll 2021, kanske på grund av den kraftigt minskade provtagningen. Morötter och äpplen från Italien, gurka från Jordanien och äpplen från Polen förekommer oftare än andra bland varningsmeddelandena.
Riksrevisionen har granskat om staten sköter sitt ansvar för livsmedelskontrollen. ”De problem som uppmärksammades i granskningen kvarstår dock till stor del”, konstaterade dem i sin senaste rapport. Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att redovisa hur verket under 2017–2019 har utvecklat livsmedelskontrollen och gjort den mer likvärdig över hela landet. Det skulle ha slutredovisats våren 2020, men då sköts det i stället upp till nyår 2022. 211129
Var femte kontroll uteblev 2020
- avvikelser hittades i 12 procent av kontrollerna
Efter våra frågor i granskningen ovan gick Livsmedelsverket ut med ett pressmeddelande den 6 december 2021, om att de hade utfört färre kontroller generellt, på grund av pandemin. Man nämnde inte effekterna av den interna översynen.
Då släpptes också den senaste årsrapporten över verkets samtliga provtagningarna. Den visade att nästan 10 000 kontroller gjordes totalt 2020, varav problem upptäcktes i 12 procent av ärendena - vanligast är det inom gränshandelkött, kaffe med mykotoxin och mjöl med tungmetaller och mykotoxin. Dessutom fann man avvikelser i mer än var femte kontroll gällande listeria i fiskprodukter och charkuteriprodukter och uppgifter om ingredienser.
Kontrollerna på livsmedelsanläggningar ska fungera även under en kris, som pandemin - men med facit i hand uteblev var femte kontroll 2020, jämfört med året innan. Samtidigt har antalet anläggningar att kontrollera ökat med mer än ett par tusen sedan 2017. Endast 6 procent av kontrollerna var oanmälda. Andelen riskbaserade planerade kontroller med minst en avvikelse var 16 procent. Anläggningar kollades också mindre frekvent. Andelen livsmedelsanläggningar som har kontrollerats minst en gång under 2020 är 54 procent, en minskning med 9 procentenheter jämfört med 2019. De genomförda kontrollerna var heller inte riktade mot högriskanläggningar i samma utsträckning som tidigare år (90 % av dem kontrollerades 2020, jämfört med 95 % tidigare år). Samma sak gäller dricksvattenanläggningar. ”Orsakerna till detta behöver analyseras vidare”, skriver verket i sin årsrapport.
Omfattningen av riskbaserad kontroll varierar fortfarande mellan olika kontrollmyndigheter. År 2020 genomförde 61 procent av myndigheterna någon form av kontroll vid mer än 90 procent av högriskanläggningarna, medan nästan 40 procent kontrollerade mindre än 90 procent av sina högriskanläggningar. Det är en klar försämring jämfört med föregående år. De kontrollmyndigheter som har låg kontrollfrekvens på anläggningar med hög risk har ofta en låg kontrollfrekvens överlag.
Dricksvattenanläggningar har också fått färre kontroller jämfört med föregående år. Kontrollfrekvensen totalt var 42 procent, vilket innebar en minskning med 4 procentenheter. Planerade kontroller minskade med 6 procentenheter jämfört med föregående år. Kontrollen av dricksvattenanläggningar har också blivit mindre riskbaserad och skillnaden mellan olika kontrollmyndigheter har ökat. Den genomsnittliga kontrollfrekvensen på anläggningar med hög risk har minskat med 10 procentenheter.
Samtidigt som kontrollerna har minskat har man också upptäckt färre problem. Tidigare år har man hittat minst en avvikelse i hälften av de planerade kontrollerna av dricksvatten (i 70 % av de oplanderade), men 2020 gjordes det ”bara” i 42 procent av kontrollerna (i 55 % av de oplanderade kontrollerna).
År 2020 inleddes en ny treårsperiod för livsmedelskontrollens operativa mål. För mål 9 (uppgifter om ingredienser) och mål 21 (listeria i fiskprodukter och charkuteriprodukter) noterades avvikelser i mer än 20 procent av kontrollerna. Detta kan betraktas som relativt högt med tanke på att målen har tagits fram för att de representerar speciellt allvarliga faror. Allra mest (5 935 gånger) kontrollerades mål 8 (om allergener), hur väl personal på serveringsställen kan ge information om allergener. Vid 13 procent av dessa kontroller noterades avvikelser. "Bristfällig information om allergener kan få mycket allvarliga följder för en allergisk gäst", konstaterar verket.
Under 2020 fattades sammanlagt sex beslut om åtgärd i primärproduktionen. Åtgärderna utgjordes av fem förelägganden och ett förbud av utsläppande på marknaden. Åtgärderna hade flera orsaker, bland annat gällde ett föreläggande direktleverans av opastöriserad mjölk. Tidigare år (mellan år 2012 och 2019) har antal åtgärder varierat mellan tre och sju stycken.
Myndighetsåtgärder i leden efter primärproduktion brukar öka för varje år, men 2020 minskade dem rejält, nästan med 25 procent. En upptäckt brist kan leda till en eller flera myndighetsåtgärder. Utifrån samtliga kontrollorsaker rapporterades 2 509 myndighetsåtgärder i leden efter primärproduktion. Främst är det färre förelägganden och förbud att släppa ut vara på marknaden, men också färre stängningar av delar av företag.
”Minskningen av kontroller gäller också anläggningar med högre risk, som borde ha prioriterats”, skriver rapportören. 211206
Källa: Livsmedelsverket
Källa: Livsmedelsverket
Ukrainakriget kan öka gmo och sänka miljökrav i EU
I samband med Ukrainakrigets utbrott flaggar EU för att man tvingas sänka klimat- och hållbarhetsambitionerna och importera grödor med lägre krav framöver.
− Proteinfoder från Svarta havsområdet står för en hyfsat stor andel av den totala svenska importen. Det kan vara svårt att ersätta på kort sikt, så då kommer andra exportländer in i bilden som producerat dessa produkter under andra villkor än de som gäller i EU. Även gmo- frågan blir aktuell i detta sammanhang, säger Patrik Eklöf, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
Värdet av Sveriges totala import av livsmedel under 2020 uppgick till cirka 159 miljarder kronor. Värdet av den svenska importen från Ryssland uppgick till cirka 400 miljoner kronor samma år. Denna import utgörs till största delen av foderprodukter som pressrester (oljekakor) från framställningen av olja och mjöl från olika oljeväxter. Ryssland andel av Sveriges totala import av samma produkter uppgår till cirka 25 procent enligt Jordbruksverket.
De totala importvärdena för Ukraina och Belarus uppgick till 81 miljoner kronor respektive 9 miljoner kronor. Huvuddelen av importen från Ukraina till Sverige består av äpplen, tomater, vissa spannmålsprodukter och på senare är även solrosolja och färdiga fodermedel.
Värdet av Sveriges totala export av livsmedel var 98 miljarder kronor 2020. Det svenska exportvärdet till Ryssland samma år var 880 miljoner. Motsvarande värde för Ukraina och Belarus var 204 miljoner kronor respektive 37 miljoner kronor. Svensk export till Ukraina består i huvudsak av livsmedelsberedningar samt fetter och oljor. 220330
|
