Privatspanare reagerar på ryska fartyg som uppehåller sig mellan Sveriges två störta öar.

FOTO: SKÄRMDUMP FACEBOOK

Oro för ryska fartyg utanför Gotland och Öland

Vad sysslar ryska fartyg med i svensk ekonomisk zon? Det spända säkerhetspolitiska läget och återhållsam kommunikation från Försvarsmakten gör att spekulationer ökar i till exempel sociala medier. Bland annat har det observerats ryska fartyg som rör sig fram och tillbaka i över en vecka precis utanför svenskt vatten mellan Öland och Gotland.

MISSTÄNKT. Svenska civila myndigheter har svårt att veta vad andra länder har för verksamheter i svensk ekonomisk zon. Sedan upptrappningen av det säkerhetspoliska läget reagerar allmänheten allt oftare på utländska fartyg utanför Sveriges kust. Nyligen märktes bland annat två ryskflaggade fartyg som rörde sig fram och tillbaka mellan Öland och Gotland i mer än en vecka. Men exakt vad de gjorde där kan svenska myndigheter inte säga.

− Vi på ledningscentralen kommenterar inte enskilda fartygsrörelser, säger ledningscentraloperatör Johan Blixth på Kustbevakningen. Ekonomisk zon kallas det vatten som är utanför svenskt territorial vatten. Ytterst är det för att värna de svenska, eller andras nationers ekonomiska intressen inom den egna ekonomiska zonen. Det kan till exempel vara uppförande av kommersiella anläggningar eller andra inrättningar. Svensk lagstiftning på ekonomisk zon är kraftigt begränsad, och därmed också civila myndigheters möjlighet till bevakning av dessa.

Peter Öhman, som till vardags arbetar på Försvarets materielverk, är en av personerna som bidragit till ryktesspridning om ryska fartyg mellan Öland och Gotland:
”.. åker fram och tillbaka. Ca 100 km från Nordstream 2, där de inte har någon logisk anledning att vara. Vad ryssarna gör där kan man fundera på. Flyger drönare, sjösätter ubåtar, har dolt luftvärn. Lägger då inte några rör.”, skrev han på sitt Facebookkonto dagen efter drönarincidenterna vid samtliga svenska kärnkraftverk i mitten av januari.

Vi har varit i kontakt med näringsdepartementet som ska ha vetskap om pågående projekt till havs. Men varken där, eller hos Sjöfartsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Transportstyrelsen eller Kustbevakningen, som är remissinstanser vid till exempel anläggningsarbeten i svenska vatten, kan något sägas om de ryska fartygens förehavanden utanför Gotland. De uppehöll sig där samtidigt som flera svenska skyddsobjekt rapporterade om drönarflygningar och svenskt försvar flyttade personal och utrustning till Gotland.

Så ingen svensk myndighet kan säga vad för arbeten som sker mellan Öland och Gotland?

− Kustbevakningen har inte någon samlad information över vad som är på gång, säger verksjurist Monica Blidner på Kustbevakningen. Vi är bara remissinstans för pågående ärenden. Näringsdepartementet är tillståndsmyndighet. Det ska ju finnas ett behov för att en myndighet ska få ett visst ansvar. I ett ärende har bolagen ansvar att redogöra för kabeldragningar och redovisa sin kontakt med andra kabelägare, jag har aldrig sett någon uppgift hur de gör för att utreda detta. Är det kabel som dras vidare in på sjöterritorium gäller miljöbalken och de tillstånden har vi inte något ansvar för.

Försvarsmakten verkar lagom intresserade av privatspaningar. Enligt krisexperter är det vanligt med ryktesspridning och misstro till myndigheter när kriser inte kommuniceras ordentligt från myndighetshåll. Till oss uppger marinen att man alltid har god kännedom om utländska fartyg, även utanför svenskt territorialvatten.

− De ryska fartygen arbetar med kabelläggning och har ingenting med det aktuella omvärldsläget att göra. Vi uppfattar att det är ett ökat intresse kopplat till fartyg med viss nationalitet, men Försvarsmakten har god uppfattning och kontroll på fartygsrörelserna i vårt område, säger marinens kommunikationschef Rebecca Landberg.

Enligt de officiella uppgifter som finns om pågående kabelprojekt i Östersjön, så finns inget sådant projekt på platsen där fartygen uppehållit sig.

− Vilket av projekten det rör sig om vet jag inte. I hemkarantänstider blir man lite avskalad från uppdateringar, fortsätter Rebecca Landberg.

Hon förklarar att stormvarningar i Östersjön och västerhavet påverkar sjötrafiken, att en del fartyg tar väderlä eller ankrar på utsedda ankringsplatser och inväntar bättre väderförhållanden.

− Jag vill understryka att Försvarsmakten inte ser något avvikande i fartygens beteende, då det har varit storm och kraftiga vindbyar. Det är lugnt vatten och bättre väderförhållanden vid den sidan av Öland. Fartygen är för låga i sin konstruktion för att vara ute i sjögång med upp till sju meter höga vågor. De tog väderlä, precis som andra fartyg, men deras nationalitet har dragit till sig mer uppmärksamhet. 

De som intresserar sig för att följa fartygsrörelser på internet reagerar när utländska fartyg inte seglar vidare när vinden avtar. Spekulationer om att civila fartyg skulle kunna utföra militära uppdrag, som till exempel övervakning med drönare, eller utplacering av minor, tonas ned av marinen.

Har ni tidigare erfarenheter av det?

− Ja, om man syftar på Första och Andra världskriget. Nej, om du menar att det genomförs i vårt närområde i dagsläget. Man behöver förstå hur minor är uppbyggda idag jämfört med under världskrigen och hur minor används i krigsföring, fortsätter Rebecca Landberg.

Det är flera olika civila myndigheter som involveras vid anläggningsarbeten till havs i svensk ekonomisk zon, men ingen har övergripande kontroll, mer än marinen.

− Vi har ett sjöbevakningskompani som är stationerat på tre olika ställen i Sverige och deras uppgift är att ha koll på all sjötrafik i Sverige, säger Rebecca Landberg. De har koll på över 4 000 fartygsrörelser dygnet runt, ner på individnivå. De har koll på all civiltrafik, statsfartyg och övrig kommersiell trafik som rör sig och vart de är på väg. Deras uppgift är att upptäcka avvikelser från färdplaner och rörelsemönster som är intressanta att följa upp av olika anledningar. Eller att identifiera mål. Behöver vi mer information om olika fartyg och händelser till sjöss kan vi samarbete med andra myndigheter och organisationer för att se till att vi ha korrekt lägesbild.

Om det har hänt att civila fartyg hjälper till att utföra militära uppgifter vill Försvarshögskolan inte svara på.

− Forskning inom det marina området tenderar vara på en högre abstraktionsnivå än direkta händelser eller pågående verksamhet. Försvarshögskolans verksamhet bedrivs utan sekretess eller hemlig information. Frågan du ställer handlar om aktuella händelser som vi inte har någon ytterligare information om, säger Mats Tornving, överstelöjtnant vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på försvarshögskolan i Stockholm, och hänvisar till marinstaben.

I slutet av januari var båda de aktuella ryska fartygen tillbaka i Kaliningrad. Nu har de lämnat hamnen igen och seglat förbi svenska sydkusten på väg till Danmark.

I samband med förstärkningen på Gotland har marinen ökat närvaron till sjöss och på land. Örlogsfartyg från Tredje och Fjärde sjöstridsflottiljen har de senaste veckorna varit till sjöss i större utsträckning än normalt, inhämtat underrättelser och visat närvaro längs svenska sydkusten. Till sin hjälp har de logistikpersonal, sjöövervakningscentraler och stabspersonal.

– Det är fortsatt ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge som kan pågå under lång tid. Men den omedelbara risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är fortsatt lågt, även om det inte kan uteslutas, säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson i ett pressmeddelande.

Försvarsmakten har nu också placerat ut lastbilsmonterade sjömålsrobotar i södra Skåne, med 10 mils räckvidd. Tung kustrobot återinfördes i Försvarsmakten 2016, består delvis av det tidigare kustrobotbatteriet, men har moderniserats. Tanken är att gruppera dolt och därmed skapa ett taktiskt övertag. Hemvärnssoldater ledda av Södra militärregionens stab har hjälpt till att skydda robotarna.

Fotnot. Efter vår publicering, i samband med Ukrainakrigets utbrott, meddelar Försvarsmakten att man önskar få in dagsfärska tips på misstänkta fartyg vid svenska kuster. Ring inte 112, utan mejla tips@mil.se.