Samtidigt arrangeras evenemang i Malmö under hela december med julbelysning utöver det vanliga. För ljus betyder bland annat ökad handel. Men det är något som vi alla vill ha, menar staden som gjort en egen undersökning på ämnet.

      I år gäller ny spektakulär julbelysning som sträcker sig längre än bara över juldagarna. Enligt staden tänds drygt 300 000 ljuspunkter, vilket kan jämföras med ordinarie 49 000 gatu- och parklyktor. Vad ska klimatnissarna tro? Föregår Malmö som gott exempel och är Malmö den klimatstad man utger sig för att vara - eller en plats som lyser för kommersens skull? eventnews har ställt några frågor till stadens ljussättare Johan Moritz. Han menar att energiförbrukningen blir mindre i år, trots alla nya lampor.

Vem står bakom beslutet om den nya julbelysningen i år?

      – Den delen som hanterar city är ett initiativ taget av Malmö Citysamverkan, i övrigt Malmö stad.

Men ska inte Malmö spara energi?

      – Malmö stad har angivit direktiv och ambitioner. Dessa följs.

Hur mycket energi kräver årets julbelysning jämfört med förra årets?

      – 20 procent mindre.

Då används alltså mer energieffektiv teknik idag?

      – Ja, den minskar.

Jämfört med den ordinarie belysningen – vad blir skillnaden i energiåtgång när juleljusen tänds?

      – Den ökar med ett antal tusen watt.

Hur många tusen mer watt Malmö stad förbrukar genom att slå på julbelysningen får vi inget svar på, ej heller vilken energibesparande teknik som används. Nya led-lampor kan vara ett sätt. Istället hänvisar man till en undersökning efter förra årets julevenemang. Staden ljussättare menar att de fina besökssiffrorna uppväger klimatpåverkan eftersom många av de tillfrågade uppgett att de släckt ned hemma innan de gett sig ut på stan.

      – Det var ju tråkigt att 31 procent av Malmöborna glömde att släcka, kommenterar Tea Alopaeus, på Naturvårdsverkets klimatavdelning. Antagligen skulle folk gå på stan även med en måttlig ljussatsning, samtidigt som staden då hade gett signalen att det är viktigt att spara energi, men så resonerar man inte i Malmö.

Stadens julbelysning uppgavs förra året ha förbrukat 45 000 kWh. Till siffran kommer näringslivets och allmänhetens egna utsmyckningar. ”Besparingen” att folk släcker hemma bygger på att något lockar i stan. Förra julen arrangerades bland annat föreställningen Wintermezzo som sågs av 7 procent av Malmöborna. De flesta kommer för julhandeln. Enligt rapporten ansåg runt 33 procent av de 400 tillfrågade Malmöborna att staden ska satsa ännu mer på julbelysning. Men siffrorna i stickprovsundersökningen är inte statistiskt säkerställda. Och hur ingående de tillfrågade informerades om faktisk energiförbrukning, miljökonsekvenser och kostnader framgår inte av rapporten.

Juleljus har blivit ett sätt att tävla om köpstarka besökare. Fler kommuner än Malmö gör det stämningsfullt med mycket ljus. Och mörker. Lördagen den 28 mars släckte miljontals människor över hela världen ljuset i en manifestation för klimatet. Under Earth Hour bidrog Malmö med att släcka belysningen på Gustav Adolfs torg och i Hyllie vattentorn. Helsingborgs stad deltog genom att släcka fasadbelysningen på Rådhuset, Kärnan och Dunkers kulturhus.

      – Tillsammans kan vi skicka en signal till ledamöterna vid FN:s klimatmöte, att fatta de beslut som krävs för att rädda miljön, sade Helsingborgs kommunalråd Birgitta Södertun (kd) då. Några månader innan lät staden meddela att julbelysningen skulle få sitta kvar även långt efter jul och att nya ljusevenemang som t ex ljusfesten Love & Light skulle få fart på cityhandeln.

Eventnews ifrågasatte då de dubbla budskapen och vilken ”energipolicy” som egentligen finns när det gäller till exempel belysning som kosmetika. Beslutsfattarna i Årets miljöstad Helsingborg funderar fortfarande på frågan. I Malmö svarar ljusdesignern:

      – Det betraktas inte som kosmetika utan som en del av stadsmiljön. Görs någon typ av miljökonsekvensanalys inför energislukande evenemang?

      – Varje insats optimeras och analyseras utifrån fler värderingsgrunder än energiuttag innan genomförandet.

På Naturvårdsverket tycker man att Malmö skulle kunna släcka ner julbelysningen vid lämpligt tillfälle på kvällen, exempelvis när butikerna har stängt. Så att staden som offentlig aktör gick före och påverka privatpersoner så att de kommer ihåg att släcka sin julbelysning när de går hemifrån.

Skulle det vara möjligt?

      – Jag kan tyvärr inte svara på den frågan. Dock betraktas julbelysningen som en insats gällande upplevd trygghet och kan även ses som hälsofrämjande, fortsätter Johan som menar att det blir trevligare att promenera nu.

      Frågan är aktuell överallt. Just nu behandlas centrala Karlshamns framtida ljussättning, som har tagits fram av ett konsultföretag. Fram till den 11 december får allmänheten säga sitt om ljusstrategin. Efter det ges inga tillfällen att lämna synpunkter, meddelar kommunen på sin hemsida.

2009-12-02

LILL ERIKSSON

Julbelysningen i Malmö

Den ritades för några år sedan av Oscar Heijkenskjöld och innehåller ljusridåer, portaler, kronor med mycket mera. Julbelysningen finansieras genom Malmö Citysamverkan (fastighetsägare, näringsidkare och gatukontoret i samarbete). Utöver detta har även staden gjort en rad utsmyckningar, såsom artificiella ljusträd och riktiga träd som smyckas med ljus och Barnens ljuskalender som varje år pryder stadshuset. Energiåtgång för Malmös ordinarie gatu- och parklyktor är 90 000 enheter med en snittförbrukning på 80 watt/hela året. Av årets 8 760 timmar räknas 4 200 som natt då belysningen är tänd. Budgeten är 1,7 miljoner kronor.

Nytt för i år är bland annat julbelysning på Kalendegatan och utsmyckning av nya Centralbron. Allt tändes till julskyltningen i söndags. Förutom pampiga ljuskronor och portaler hänger ljusridåer längs gågatestråket från Triangeln till slutet av Hamngatan, samt på Östergatan till Drottningtorget och Stora Nygatan mot Kalendegatan. Sistnämnda gata är ett av Malmös större shoppingstråk, som nu försetts med 3 000 lampor.

Även infartsvägarna smyckas med ljusportaler för att välkomna utombys besökare. På flera håll kläs lyktstolpar om till fiktiva julträd med trädkrona och allt. Varje ”träd” kläs in med ett nät av 8 000 små slampor. Vid Södertull och centralen pryds tio träd med julbelysning. ”Vinterskrud” kan även i år beskådas utanför Hansacompagniet. Det sju meter höga trädet är gjort av lackerad metall och ljussätts med hjälp av 900 meter fiberoptik. På Gustav Adolfs torg tänds traditionsenligt den vackra blodboken. Och träden på Triangeln pryds även i år med blått och vitt ljus.

I december 2006 kom det till en jättelik bordslampa i juleljusarsenalen. Lampan är 5,8 meter hög från fot till skärmens topp. Skärmen mäter drygt 5 meter i diameter och tål 1,5 tons vindkraft. Den lyser på Lilla Torg fram till den 13 januari. Och så massor av levande ljus förstås – totalt drygt 54 000 marschaller i Malmö centrum under julen.

Kommentera artikeln!