FOTO: LILL ERIKSSON

Dansk rap när den är

som bäst

RECENSION. Det doftar dansk öl och persikolikör. Solen skiner och ungdomar håller en liten dansk picknick i kön i väntan på att dörrarna ska öppnas för kvällens konsert. Fest och glädje är två bra ord som sammanfattar den danska hiphopduon Nik & Jays konserter. eventnews var med när dem och de danska fansen tog sig över sundet i helgen.

     När vi såg Nik & Jay på Toldkammeret i Helsingör 2006 verkade publikens genomsnittsålder vara runt 13-14 år. Sedan dess har de två rappande killarna blivit en av Danmarks största artister. Och delvis stadgat sig och blivit familjefar. På lördagens spelning på KB i Malmö lockade duon samma publik – och fortfarande nästan bara danskar, fast nu alltså fem år äldre, plus ny publik runt 35 år som också insett deras stora talang.

Det låter som en bisarr kombination – två vita brats som rappar på danska. Men det här är en lika lysande, men kanske inte fullt så rolig variant av svenska Just D. För ibland blir det riktigt allvarligt, som i ”Et Sidste Kys”.

     Detta som inte liknar någonting annat är ett vinnande koncept enligt publiken i Malmö. På den här konserten sjöng Nik & Jay också på engelska, så nu finns stora möjligheter att även slå igenom internationellt. Även om charmen med den udda imagen via texterna då går förlorad.

På spelningen i Skåne saknar vi en del roliga låtar från plattan ”Nik & Jay” 2007, men man framför hiten ”Boing!” till publikens stora förtjusning. Låten sägs ha öppnat upp för en bredare publik än bara fjortisar. Titeln är också med på en av de kaxiga tröjorna i marknadsståndet som följer med på turnén. En annan tröja har texten ”Hotter than Justin”. I Malmö berättade duon att den nu konkurrerar med två generationers Justin – Timberlake och Bieber.

Innehållsmässigt handlar Nik & Jays låtar mest om ”smukke piger” och hur man får dem på fall. Och annan tonårsproblematik. Men alla blir äldre. I dj-båset står en av stjärnornas höggravida flickvän med sina tjejkompisar och sms:ar. Panelhönor som beskyddas av storväxta och muskliga män med flint och svarta solglasögon. De tillför också något. Kanske en amerikansk kvalitetstämpel för ”äkta rap”. Att musiken nu appellerar även till en äldre publik beror, utöver de medryckande vibbarna, på de positiva texterna. Men dessa hör man bäst hemma på skiva, eftersom det av någon anledning är svårt att mixa livemusiken så att man hör vad de sjunger.

Live är det dans och party som gäller. Musiken kryddas med rytmiska stopp, lite orientaliska toner och mycket elektroniskt och samplingar. På spelningen i Malmö når man nästan nivån för ravepartykänsla. Publikens allsång är med på väl valda delar hela vägen igenom konserten. Efteråt syns spår som man inte ens ser efter de tuffaste dödsmetallkonserterna på den här klubben. Vi traskar hem i heltäckande pölar av utspilld öl och läsk som klibbar fast under våra sulor. Det sätter sig lika bra som låtarna vi just dansat till.

2011-05-23

LILL ERIKSSON

FOTO: LILL ERIKSSON

       Kommentera artikeln!