| 
Ingen vidare skärpa och tvivelaktig ljussättning. Men August Strindbergs eget självporträtt taget med ”Wunderkameran” 1906. FOTO: AUGUST STRINDBERG/STRINDBERGMUSEET
Även Strindbergs fotograferande var experimentellt. Och det är nu dessa verk som visas i Lund. Ibland samarbetade han med då kända fotografer, som bland andra Herman Anderson. Sommaren 1906 tillverkade de tillsammans en ”Wunderkamera”, utan lins, för att kunna ta psykologiska porträtt. Tekniken gick ut på att använda naturligt ljus och återgivning i naturlig storlek. På Kulturen visas dessa bilder separat och övriga delas in i tre andra områden. Den impressionistiskt inspirerade fotosviten från Gersau i Schweiz under 1880-talet, de psykologiska porträtten från Berlintiden under 1890-talet, samt de himmelska bilderna från 1893-1894 och 1907-1908. Man kan se Strindberg och romantiken i äktenskapen med Siri von Essen och senare med Harriet Bosse.
Men också det som egentligen inte är fotografier – utan mer är naturvetenskapliga experiment och bilder åt det ockulta hållet. Han fotograferade bland annat stjärnhimlen med en kamera utan lins. Och ibland genom att direkt exponera den fotografiska plåten för stjärnljus. Men avtrycken anses idag inte återge stjärnorna som Strindberg trodde, utan är kemiska reaktioner. Strindberg litade inte alls på den optiska linsen, utan menade att den gav en förvrängd bild av verkligheten. Visning av utställningen blir klockan 14 på invigningsdagen söndagen den 22 januari.
2012-01-20
LILL ERIKSSON |
22 januari 2012 – 22 mars 2012, Strindberg och fotokonsten, Kulturen i Lund
Åter Lund: Strindbergs psykologiska porträtt
FOTO. Ja, frågan vad som egentligen är konst är lika aktuell inom fotokonsten. En vandringsutställning från ansedda Strindbergmuseet har landat på Kulturen i Lund. Det är med anledning av Strindbergsåret 2012 som August Strindbergs inte så kända bilder visas. Men han har också stark anknytning till det skånska museet. Som besökare får man ta del av Strindbergs tid i Lund, 1896-1899, då han bland annat umgicks med Georg J:son Karlin, som var Kulturens grundare. Strindberg bodde på Grönegatan en bit från Stadshallen, efter att ha bott och fått psykisk hjälp under nästan en månad i Ystad hos doktorn Anders Eliasson. Hans hus beskrivs som ett kloster i den kända självbiografiska prosaboken Inferno, skriven helt på franska i Lund, kan man läsa på Wiki.
I den skildrar han sin psykiska kris de två föregående åren då han bodde i Paris och Österrike med sina andra hustru den österrikiska journalisten Frida Uhl. Stilen i boken ansågs mycket experimentell och banbrytande för den moderna prosan. I Lund fick han ett betydande nätverk, med redaktören för Folkets tidning, Waldemar Bülow, i spetsen. Via botanikforskaren Bengt Lidforss fick Strindberg kontakt med poeten Emil Kléen, som var en av få personer han inte blev ovän med.
August Strindberg, trippelexponering 1907-08.
FOTO: AUGUST STRINDBERG/STRINDBERGMUSEET
Fotnot. Intresserad av Strindberg? Den 14 mars berättar ”han” öppet om sitt liv och sina hemligheter på Stadsbiblioteket i Malmö. Strindberg spelas av skådespelaren Clas Göran Söllgård. |
– för nöjes skull
