Till förstasidan                               


 

 

Barsebäcksverket under blå himmel.

Kärnkraftsbolagen är ansvariga för att intrång inte sker på anläggningarna. SSM är tillsynsmyndighet och ska se

till att bolagen sköter säkerheten, men varken dem eller Säpo har efter drönarintrången utfärdat några förelägganden.

FOTO: LILL ERIKSSON

 

Tyst om ansvar efter drönarintrång

Oron för en svensk kärnkraftsattack ökade när okända, professionella drönare obehindrat kunde flyga över svenska kärnkraftverk i januari. Det blev inte bättre av att drönare från Ukrainakriget, varav en med bomb, obemärkt flög över flera Nato-länder innan de kraschade i Kroatien och Rumäninen. När säkerhetsläget i världen är osäkert förlitar sig många på myndigheter och säkerhetsansvariga. Men vem tar egentligen ansvar när svenska skyddsobjekt inte skyddas fullt ut?

 

INTRÅNG. Efter de internationellt uppmärksammade drönarincidenterna vid samtliga svenska kärnkraftverk, flygplatser och svenska slottet i början av året, undrar många hur det står till med säkerheten, särskilt när det gäller kärnkraftverken. Men eftersom det handlar om skyddsobjekt hänvisar myndigheterna till sekretess, eller andra instanser som inte heller vill uttala sig.

 

Enligt gällande lagar och föreskrifter är det kärnkraftsbolagens ansvar att skydda sina anläggningar. Åtgärder ska vidtas och områdesskyddet ska vara utformat så att obehörigt intrång försvåras, fördröjs eller omöjliggörs. Skyddslagen reglerar skyddet av byggnader och områden, medan Säkerhetsskyddslagen ska skydda säkerhetskänslig verksamhet och uppgifter, sådant som har betydelse för Sveriges säkerhet. Den lagen har Strålskyddsmyndigheten, SSM, tillsynsansvar för sedan 1 december 2021. Men Skyddslagen har ingen myndighet tillsynsansvar för - kärnkraftsägarna själva ansvarar för att den följs.

 

Uppfylls lagarna när drönare obehindrat kan flyga in över samtliga kärnkraftverk?

− SSM kommenterar inte kärnkraftsbolagens förmåga att uppfylla de krav som ställs på fysiskt skydd, sådan information omfattas av sekretess, säger Catarina Danestig Sjögren, enhetschef vid Utveckling av skydd och Beredskap på Strålsäkerhetsmyndigheten. SSM kontrollerar att kraven uppfylls genom den tillsyn vi gör och som bland annat syftar till att stärka den nationella strålsäkerheten.

 

Men enligt senaste årsrapporten från februari 2022 har den tillsynen minskat 2021 jämfört med de senaste åren. Anledningen uppges vara pandemin och minskade personalresurser. Det har genomförts både inspektioner och verksamhetsbevakningar senaste året, men det finns ännu inga rapporter, de är försenade på grund av pandemin.

 

Regeringen eller utpekad myndighet kan enligt lag förelägga om att anordna bevakning eller sätta upp inhägnader för att undvika fientlig verksamhet, men det har inte tagits några beslut alls.

Behövs inte det?

− Något föreläggande har hittills inte upprättats med anledning av drönarincidenterna. Tillsyn avseende fysiskt skydd genomförs enligt den tillsynsplan som finns, fortsätter Catarina Danestig Sjögren, utan att svara på vilka konsekvenser drönarincidenterna fått för kärnkraftsbolagen.

 

Samtliga kärnanläggningar fick enligt myndigheten betyget ”tillfredställande” eller ”acceptabelt” vid senaste strålsäkerhetsvärderingen 2021. Forsmarks verksamhet har de senaste fem åren fått det lägre betyget ”acceptabelt”, bland annat på grund av långvariga problem som funnits inom organisation, ledning och styrning. ”Dessutom behöver de säkerställa att arbetet med att ta fram analyser för det fysiska skyddet och att förstärkningsåtgärder vid förhöjd hotbild löper på”, konstaterade SSM 2020. Vi har granskat samtliga strålskyddsvärderingar gällande Forsmark åren 2009-2021 och de flesta visar på olika brister gällande det fysiska skyddet. Vissa år har SSM inte haft någon tillsyn alls när det gäller fysiskt skydd. Forsmark hade intrång 2010 och 2012 och fick kritik för att inte tillräckligt tagit lärdom av händelserna. Forsmark fick föreläggande 2019 om att analysera uppdaterad så kallad DHB, dimensionerade hotbeskrivning. Hösten 2020 beviljades Forsmark tre års dispens gällande fysiska skyddet, eftersom kärnkraftsbolaget behöver anpassa anläggningens fysiska skydd till myndighetens dimensionerade hotbeskrivning.

 

Ringhals uppfyllde enligt SSM:s senaste inspektionsrapport från i somras inte myndighetens föreskrifter om att skydda anläggningen och kontrollera tillträdet till den. SSM såg brister i arbetet med att försvåra, fördröja eller förhindra obehörigt intrång.

 

Är det åtgärdat nu?

− Vilka åtgärder som vidtagits och hur vi bedömer dessa är inte offentlig uppgift. SSM genomför tillsyn av skyddet. Anläggningen ska skyddas enligt de regler som finns, säger Mikael Ungell, inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

 

Även verksamhetsrapporterna tar upp Ringhals säkerhetsproblem. Efter flera års hårt arbete med detta visade senaste rapporten 2020 att nio av kategori 2-händelserna inom fysiskt skydd handlade om brist i arbetssätt och åtta handlade om tekniska fel. Kärnkraftverket i Oskarshamn anmäldes 2008 av Strålsäkerhetsmyndigheten, efter flera tillfällen med obemannad inpasseringskontroll nattetid och obehöriga kunde ta sig in i området runt reaktorn och risken fanns att radioaktiva ämnen och material fördes ut från skyddsområdet.

 

SSM ska bedöma identifierade brister och åsidosatta krav på skyddsobjekten och därefter ta beslut efter hur allvarligt problemet är. Det kan landa i allt från "ärendeavslut” och föreläggande att vidta åtgärder, till tuffare beslut som försegling, förbud mot fortsatt drift och återkallelse av tillstånd.

 

På vilket sätt bryter inte kärnkraftsbolagen mot era föreskrifter och gällande lagar, när de inte klarar att skydda sina anläggningar mot intrång? Hade det varit skillnad om en drönare lämnar/hämtar något inne på skyddsområdet?

− Förelägganden kan utfärdas om en brist är av måttlig eller stor betydelse för strålsäkerheten, är komplex eller behöver åtgärdas omgående. Huruvida det är aktuellt med ett föreläggande om en drönare skulle lämna eller hämta något inne på skyddsområdet är en hypotetisk fråga. SSM har inte utfärdat något föreläggande eller annat beslut i samband med drönarincidenterna, säger Anna Petré, tillsynsansvarig inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

 

Redan för sju år sedan tog SSM upp problemet med överflygningar med drönare, men har bedömt att de inte utgör ett hot, att man följer utvecklingen i nära samverkan med polisen och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. I senaste årsrapporten kan man läsa att SSM har ställt krav på säkerhetshöjande åtgärder och att de har genomförts de senaste åren, så långt som det är rimligt med beaktande av bästa möjliga teknik. SSM ansåg att säkerheten hade förstärkts.

 

Är er bedömning den samma nu efter drönarincidenterna i år?

− Det är fortfarande vår uppfattning att de åtgärder som åsyftas i rapporten och som vidtagits har varit säkerhetshöjande. Framför allt har införandet av den oberoende härdkylningen inneburit en stor säkerhetshöjning där kärnkraftsanläggningarnas tålighet mot extrem yttre påverkan i form av kraftigare väderförhållanden, havsvattennivåer och jordbävningar har stärkts betydligt, säger Catarina Danestig Sjögren.

 

Hur reagerade SSM på drönarincidenterna?

− Initialt genom tjänsteman i beredskap och tjänsteman i reaktorbereskap, två av SSM:s jourfunktioner. Vid drönarincidenterna bedömdes reaktorsäkerheten inte vara hotad vilket var en anledning till att SSM inte aktiverade krisorganisationen. Hanteringen fördes därför över till den enhet som inom SSM ansvarar för tillsyn av fysiskt skydd på de kärntekniska anläggningarna. Dialog har under hanteringen förts med berörda myndigheter, bland annat Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, säger Catarina Danestig Sjögren.

 

Stora delar av rapporten efter internationella granskningarna (2011 och 2016) av det svenska systemet för fysiskt skydd är hemligstämplade. Men enligt den återstår en hel del rekommendationer som ännu inte åtgärdats. Sverige har fått kritik för att inte ha planer (contingency plans) för att effektivt hantera antagonistiska angrepp. Hur det arbetet går skulle redan ha rapporterats, men har på grund av pandemin skjutits fram till senare under våren. Internationella atomenergiorganet IAEA genomförde 2011 en oberoende internationell expertgranskning av det fysiska skyddet, på uppdrag av regeringen. Granskningen och den uppföljande revisionen 2016 resulterade i flera förbättringsförslag när det gäller det fysiska skyddet på svenska kärnanläggningar. Sommaren 2019 fick Strålsäkerhetsmyndigheten uppdrag av regeringen att innan 2021 redovisa en uppdaterad och heltäckande handlingsplan. Bland annat skulle den nationella beredskapsplanen uppdateras, så att den omfattar även övriga radiologiska nödsituationer och antagonistiska händelser. Men det arbetet är fortfarande inte klart.

− Det är MSB som ansvarar för processen att uppdatera den, vi bistår bara i arbetet, säger Catarina Danestig Sjögren.

 

På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap händer inte mycket med planen eftersom handläggaren är långtidssjuk. Handlingen klassas som arbetsmaterial och lämnas inte ut.

− Beredskapsplanen är uppdaterad, men inte fastställd. Den ska uppdateras ytterligare under 2022 för de kommande förändringar som genomförs avseende beredskaps- och planeringszoner, säger Peter Norlander, chef på Enheten för hantering av industriella risker, på MSB.

Enligt honom ska ett tillägg om ”Olycka som inte är en kärnteknisk olycka” ha gjorts i beredskapsplanen: ”…att kommunerna i sina handlingsprogram måste ta hänsyn till de anläggningar som finns inom kommunen och som har strålkällor, de transporter med radioaktivt gods som går genom kommunen och andra olyckor till exempel antagonistiska händelser.”

 

Riksrevisionen har granskat Strålsäkerhetsmyndighetens arbete och varit kritisk till att tillsynen av det fysiska skyddet vid kärnkraftverken skett för sällan. Granskningen omfattade även antagonistiska aspekter i form av hot och angrepp mot kärnteknisk verksamhet. SSM förstärkte tillsynen 2019, då gjordes också en studie om behovet av beredskap och rutiner inför angrepp mot svenska kärnkraftverk. I samverkansrådet mot terrorism har SSM tillsammans med polisen, Säkerhetspolisen, MSB, Svenska kraftnät och Kustbevakningen fortsatt samarbeta om fysiskt skydd och informationssäkerhet. Men sedan har pandemin ställt till det igen. På grund av den släpar tillsynen och inte heller krisorganisationen har kunnat öva i den utsträckning som var planerat, endast ”i väldigt begränsad omfattning”.

 

En anledning till att Sverige inte står rustade inför olika säkerhetsattacker är kompetensbrist. Även flera lärosäten bekräftar att det saknas till exempel lärare och utbildningar i säkerhetsjuridik på landets universitet.

− Att vi endast kunnat genomföra relativt få tillsynsinsatser beror på att vi, liksom andra myndigheter, har haft svårt att hitta och rekrytera personer med erforderlig kompetens, säger Catarina Danestig Sjögren.

Säkerhetspolisen och Försvarsmakten fick i maj förra året ett regeringsuppdrag att kartlägga behovet av kompetensförsörjning inom säkerhetsskyddsområdet och att föreslå åtgärder. Den 17 februari hade de ett informationsmöte för en rad säkerhetskritiska myndigheter och länsstyrelserna i Norrbotten, Skåne, Stockholm och Västra Götaland. Man kom fram till att Försvarshögskolan ska ordna med fler utbildningar. Försvarsmakten och Säkerhetspolisen ska bättre stötta SSM framöver och på sikt även utveckla en säkerhetsskyddsakademi och utbilda sin personal.

 

Det är alltså tillståndshavarna som har ansvar för säkerheten på kärnkraftverken, men de kommunicerade inte alls under krisen. Kärnkraftbolagens ägare, Fortum, Uniper, OKG och Vattenfall har inte publicerat ett enda pressmeddelande om drönarincidenterna, eller om hur man tänker förbättra säkerheten. Ansvarsfrågan är central för driften både under fredstid och vid höjd beredskap enligt SSM. Om en tillståndshavare bedömer att en reaktor inte kan drivas på ett säkert sätt ska den ställas av och inte längre producera el. Enligt SSM ska tillståndshavarna ha en egen förmåga att försvåra försök till sabotage eller stöld, så god att angreppet inte lyckas innan polisen hinner komma på plats.

I ett pressmeddelande den 3 mars skrev branschorganisationen Energiföretagen: ”Det ligger i energibranschens ansvar att proaktivt och löpande arbeta med frågor gällande kontinuitetsplanering, hotbildsanalys, cybersäkerhet, fysisk säkerhet och leverantörskedjor. Exakt hur varje företag arbetar med dessa frågor är en fråga för det enskilda företaget.”

Energiföretagen informerade också sina medlemmar att Säkerhetspolisen har uppdaterat sin föreskrift om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1), som började gälla 1 mars i år. Bland annat ska företagen nu identifiera och bedöma skyddsvärden, säkerhetshot och dimensionerande antagonistiska förmågor, sårbarheter, samt säkerhetsskyddsåtgärder. Det ställs också tydligare krav på rutiner och åtgärder för att upptäcka, försvåra och hantera händelser. Branschen väntar nu också på nya föreskrifter från Energimyndigheten och Svenska Kraftnät. I det fysiska skyddet inräknas också informationssäkerhet, verken ska ha skydd mot cyberangrepp och klara av att hantera sådana angrepp.

 

Vi har sökt säkerhetsansvarig på Energiföretagen, Emma Johansson, och även skickat våra frågor till henne, utan att få svar på dem.

 

 

Läs mer:

Polisen kan sällan störa ut drönare

 

Prenumerera på eventnews.ses nyhetsbrev. Gratis förstås! 

Anmäl här.

 

Stöd annonsfri och oberoende journalistik -

swisha 070-331 49 21!Tack för ditt bidrag!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vid drönarincidenterna bedömdes reaktorsäkerheten inte vara hotad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FAKTA - Dimensionerande hotbeskrivning, DHB
Det fysiska skyddet på kärnkraftverk utgår från en beslutad dimensionerande hotbeskrivning (DHB) baserad på underrättelser och en analys av hotbilden under fredstida förhållanden.

Polisens och andra aktörers förmåga att kunna bistå tillståndshavarna i säkerhetsarbetet bedöms vara mer osäker i en gråzon eller vid höjd beredskap än i fredstid. Försvarsmakten har vid höjd beredskap tillgång till mer resurser än i fredstid. Det är dock inte säkert att de finns tillgängliga för skydd av de kärntekniska anläggningarna. Det fysiska skyddet vid anläggningarna bör därför i förväg dimensioneras och planeras för att kunna möta den, under höjd beredskap, förändrade hotbilden.

 

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

 


Lill Eriksson

2022-04-13

 

                                                                                                  
 

 

 

 

 


eventnews.se  nyhetsarkiv    Innehavare av utgivningstillstånd från Radio- och TV-verket    ©copyright eventnews.se 2022