Polisen får i motsats till andra använda störsändare för att bekämpa drönare, men behöver i så fall i förväg planera det. FOTO: LILL ERIKSSON
Polisen kan sällan störa ut drönare
Behöver veta när drönarflygningar ska ske över skyddsobjekt, för att kunna planera störsändning. Har fått särskilt lov att använda störsändare sedan 2019.
DRÖNARE.
Polisregionerna vill inte berätta något om sitt arbete ute på kärnkraftverken, utan hänvisar till nationella presstjänsten, som i sin tur hänvisar till Säkerhetspolisen. Där vill man än mindre svara på frågor, inte ens generella frågor om ansvarsfördelningen, utan hänvisar tillbaka till kärnkraftsbolagen som har ansvaret enligt lagen.
− Brottsrubriceringen gäller misstanke om grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Förundersökningen leds av åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål. För frågor rörande säkerhet vid kärnkraftverk får vi hänvisa till berörda kärnkraftsbolag, sade Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säkerhetspolisen, under den pågående utredningen, som nu lagts ned i brist på bevis.
Inte heller Säkerhetspolisen har fattat några beslut som tillsynsmyndighet, om drönarincidenterna.
Under drönarjakten kommunicerade polisen att de använt helikopter, ingenting om vilka möjligheter som faktiskt finns att eliminera inkräktare. Oroliga fick intrycket att kärnkraftsbolagens skyddsvakter och ditkallade poliser stod handfallna och tittade på medan drönarna cirkulerade över deras huvuden. I rysk media häcklas Sveriges drönarpanik och där tipsar man om störsändare. Polisen fick 2019 särskilt tillstånd att använda störsändare mot drönare.
- Det är riktigt att polisen har denna möjlighet. Detta kräver i vissa fall kännedom om arrangemanget eller en tidpunkt när ett objekt ska skyddas. I vilken omfattning detta sker i nuläget kommenteras inte, säger Karin Styrenius, pressekreterare på polisens nationella mediecenter.
Men polisen måste inte störa ut drönare som upptäcks.
− De har rätten att använda sig av det verktyget om de kommer fram till att det är operativt nödvändigt. Jag kommenterar inte hur polismyndigheten ska eller bör agera i denna fråga, utan det sköts inom ramen för deras operativa ansvar, skriver pressekreterare Simon Sätherberg, i ett svar från justitiedepartementet.
Om störsändare inte används vid kärnkraftverken, vad tänker ni om det på SSM?
– Vi uttalar oss inte om vilka tekniska lösningar som finns hos tillståndshavarna, detta omfattas av sekretess, säger Anna Petré, tillsynsansvarig inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Initialt kom ingen krisinformation alls från myndigheterna eller de ansvariga kärnkraftsbolagen. Direkt efter incidenterna fick Strålsäkerhetsmyndigheten frågor från oroliga om drönarflygningarna och säkerheten kring kärnkraftverken, men också från entreprenörer som chockats av att inte en enda drönare hade stoppats. Några föreslår hur det kan göras. Andra handlingar som vi tagit del av visar att Strålsäkerhetsmyndigheten väntade hela helgen innan drönarincidenterna rapporterades till Internationella atomenergiorganet, IAEA, sent på måndagseftermiddagen den 17 januari, varpå IAEA sedan kunde informera alla medlemsländer. De förberedde ett pressmeddelande till SSM om det skulle komma frågor från svensk media, men det skickade SSM aldrig ut. Utöver det finns en incidenthandling registrerad i SSM:s diarium 19 januari som är hemligstämplad.
Försvarsexperten Hans Liwång, docent på Försvarshögskolan, har uttalat sig i media att antidrönarsystem behöver installeras. Enligt Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) drönarexpert, Lars Forssell, skulle man kunna stängsla in hela anläggningar, men han menar att det skulle bli mycket kostsamt. I en rapport från FOI varnas polisen att användningen av störsändare kan påverka andra känsliga system i omgivningen, men att riskerna små om den används på rätt sätt och under ett tiotal minuter. De sensorer som finns ombord på en modern drönare är av förbluffande kvalitet och lämpar sig mycket väl för noggrann dokumentation, enligt en annan rapport från FOI, som analyserar olika hot, till exempel subversiv verksamhet för att störa den politiska ordningen, eller terrorattentat. Enligt FOI finns teknik mot drönare på marknaden, med radar- eller akustiska sensorer, radio- och kamerasystem, men konstaterar samtidigt att beslutsfattare och bevakningsansvariga aktörer haft svårt att fullt ut förstå vilken förmåga och kapacitet drönare har.
Enligt säkerhetsföretagen finns redan fungerande teknik på marknaden. I höstas testade bland annat Interpol och polisen i Norge 17 olika företags drönarskydd i en övning på Gardermoen flygplats i Oslo.
– Intresset för våra produkter har ökat efter drönarhändelserna. Vi insåg för några år sedan att drönare kommer att tvinga ägare av skyddsobjekt att tänka om. Ny statistik från Kanada visar att deras fängelser utsätts för drönarbaserad smuggling nästan dagligen, säger Robby de Candido, vd och grundare av svenska säkerhetsföretaget Skysense, som medverkade i Norge.
Störsändare är utrustning för motåtgärder när man har upptäckt inkräktande drönare. Radioscanning och radar är de vanligaste teknikerna för att detektera och lokalisera drönare.
– Vårt system bygger på radiofrekvensscanning och kan detektera och positionera både drönare och pilot, eftersom fjärrkontrollen sänder ut radiosignaler på motsvarande sätt som drönaren. Vi har genom vår delägare och partner, Stanley Security, levererat system till skyddsobjekt, vi kan inte säga vilka. Det kommer ta lite tid, men om några år kommer alla ägare av skyddsobjekt att införa system för övervakning av luftrummet, det är vi övertygade om. Det finns ägare som är medvetna om hotet, tittar på lösningar, och vissa har även införskaffat antidrönarsystem. Andra har inte kommit lika långt, kanske för att strategier för fysisk säkerhet och cybersäkerhet omfattar normalt inte angrepp från luften. Det är ett relativt nytt fenomen. Det måste antagligen först inträffa några incidenter, likt de vi nu sett, innan ägarna reviderar sina säkerhetsstrategier. Det kan svänga rätt snabbt från att inte omfattas i strategin till att bli ett måste-ha-system, säger Robby de Candido.
Vilka huvudsakliga säkerhetskrav ställs idag på de svenska kärnkraftsföretagen, som rör hot och risker utifrån (t ex IT-attacker, drönarflygningar etc.)?
– Det finns både preskriptiva krav och krav på att utformningen av det fysiska skyddet ska vara grundat på analyser som utgår från nationell dimensionerande hotbeskrivning, DHB. Lagen om kärnteknisk verksamhet är överordnad, sedan finns krav på säkerhet i våra förskrifter (SSMFS2018:1, SSMFS2008:1 och SSMFS2008:12), fortsätter Anna Petré.
SSM är numera enda myndigheten som är ansvarig för att kärnkraftverken följer lagar och regler.
– SSM är tillsynsmyndighet gentemot kärntekniklagen och sedan 1 december även mot säkerhetsskyddslagen, säger Anna Petré.
Hur vanligt har det varit med hot och incidenter utifrån och vilken typ av hot räknar ni med kommer att öka i framtiden?
– Detta är inget som vi uttalar oss om. SSM har en dialog med Säpo avseende hotbild i utformandet av DHB:n, säger Anna Petré.
Vad har SSM för ansvar att drönarflygningar faktiskt är möjliga inne på svenska kärnkraftverksområden?
– SSM har ansvar att utforma krav, utöva tillsyn och vidta åtgärder som behövs för att säkerställa strålsäkerheten. Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ansvarar för säkerheten i verksamheten, säger Anna Petré.
Hur regleras ansvaret och arbetsfördelningen mellan kärnkraftsbolagens säkerhetspersonal och svenska rättsmyndigheter?
– Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ansvarar för säkerheten i verksamheten. Till sin hjälp har de säkerhetspersonal, skyddsvakter, som arbetar utifrån Skyddslagen. Polisens uppgift är att beivra brott och utreda brott, säger Anna Petré.
FAKTA
Så osannolikt - därför inga krav från SSM
Strålsäkerhetsyndighetens risk- och sårbarhetsanalyser baseras på tekniskt möjliga och tidigare inträffade händelser. Vissa händelser ses så tekniskt osannolika att de inte behöver beaktas vid utformning av säkerhetssystem, som till exempel alla tänkbara antagonistiska händelser, flygplansolycka på kärnkraftverk, eller extrema naturkatastrofer. I analyserna slås fast att allvarliga radiologiska nödsituationer ofta beror på bristande säkerhetskultur, mänskligt felhandlande eller tekniska fel som inte varit kända.
I senaste rapporten står ”andra händelser kan ge upphov till psykosociala hälsoeffekter och misstro mot samhällsinstitutioner”. SSM avstår från att bedöma dem eftersom de inte är lika väl dokumenterade som stora kärnkraftsolyckor.
Drönarflygningar som nu skett ingår inte i någon beredskapskategori, eftersom människor inte utsatts för strålning. SSM rapporterar också att strålskyddsberedskapen varierar i landet och att den är otillräcklig för att hantera konsekvenserna av kärnvapenexplosioner. I Sverige är det endast kärnkraftsreaktorer i drift som är placerade i beredskapskategori 1.
SSM har placerat Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) utanför Oskarshamn, Westinghouse Electric Sweden AB bränslefabrik i Västerås (WSE) och European Spallation Source (ESS) i Lund i beredskapskategori 2.
Källa: Strålsäkerhetsyndigheten
Läs mer:
Tyst om ansvar efter drönarintrång
|
