Livsmedelsverket rekommenderar konsumenter att spä ut gifter och kemikalier när de äter och dricker.
FOTO: LILL ERIKSSON
”Evighetskemikaler” ökar − bara två av flera tusen PFAS förbjudna
Livsmedelsverket och Naturskyddsföreningen är oense om gränsvärden för PFAS i svenskt dricksvatten och livsmedel. Men överens om att utsläppen måste stoppas.
PFAS-GRÄNSER.
Livsmedelsverket dissar miljöorganisationens PFAS-undersökning, som sprids i en kampanj just när verket ska sätta gränsvärden.
− Naturskyddsföreningen har bland annat hanterat rå- och dricksvattendata på samma sätt, vilket blir felaktigt, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.
Hon bemöter kritiken om att Sverige inte skulle ha satt tillräckligt stränga gränsvärden för PFAS:
− Vi arbetar aktivt med att få så stränga gränsvärden som möjligt, men det är problematiskt med miljögifter som PFAS, dioxin och tungmetaller – de har kontaminerat vår miljö och vår mat och är mycket svåra att bli av med. För att kunna fortsätta äta mat kan vi inte sätta nollgränser.
Livsmedelsverkets gränsvärde i dricksvatten är 100 ng/l och gäller endast 20 olika PFAS-ämnen.
− Detta gränsvärde är satt utifrån WHO:s riskvärdering av PFAS och tar inte hänsyn till EFSA:s (EU:s livsmedelsverk, red. anm.) riskbedömning, eftersom gränsvärdesdiskussionerna i dricksvattendirektivet i princip redan var färdigförhandlade i EU när EFSA släppte den, fortsätter Emma Halldin Ankarberg.
Men medlemsstaterna får naturligtvis införa strängare gränsvärden.
− Det är Livsmedelsverkets plan, vi har möjlighet att ta hänsyn till EFSA:s riskbedömning och svenska dricksvattenförhållanden. Vilka konsekvenser ett strängare gränsvärde får för dricksvattenproduktionen är en av de saker som vi nu tittar på inför remitteringen av förslaget av nya gränsvärden i Sverige.
EFSA fastställer inga gränsvärden, men riskbedömer olika ämnen som kan finnas i maten och tar fram hälsobaserade riktvärden. Svenska livsmedelsverket sitter med i de arbetsgrupper i EU-kommissionen som beslutar om gränsvärden för kontaminanter i mat. Gränsvärden sätts av EU-kommissionen, men har bara gjorts när det gäller PFAS i dricksvatten - 100 ng/l gäller för 20 olika PFAS-ämnen, sedan i januari förra året. Detta minimidirektiv ska nu implementeras i medlemsstaternas lagstiftning senast januari 2023.
− Vi arbetar nu med att ta fram ett eget gränsvärde för Sverige som är strängare. Det kommer att remitteras i samband med förslaget till nya föreskrifter innan sommaren. Alla 20 PFAS som anges i det nya dricksvattendirektivet måste regleras, eftersom det är minimikrav, men vi kan nationellt välja att inkludera fler ämnen och, eller sänka gränsvärdet. Arbetet med gränsvärdena är inte färdigt, så vi kan ännu inte säga hur de kommer att se ut.
Enda rådet Livsmedelsverket har till konsumenter är att spä ut gifter och kemikalier.
− Eftersom PFAS finns runtomkring oss är det omöjligt att undvika. Det bästa sättet att skydda sig mot att få i sig höga halter är faktiskt att försöka variera sin matkonsumtion. Då minskar risken att fastna för specifika livsmedel som innehåller förhöjda halter. Man kan till exempel gärna äta fisk två tre gånger per vecka, men man ska variera fisksorterna. Likaså har vi råd om variation gällande barnmat. Små barn äter ofta ganska ensidigt. Genom att variera gröten och vällingen, både när det gäller märke och spannmålstyp, minskar risken för att barnet får i sig högre halter av tungmetaller
− PFAS kallas för evighetskemikalier på grund av deras förmåga att inte brytas ner i naturen. Såsom kemikalielagstiftningen ser ut i dagsläget är det ju bara två PFAS-ämnen av flera tusen som är förbjudna. Så tillförseln av PFAS till miljön fortsätter tyvärr, konstaterar Emma Halldin Ankarberg.
Läs mer:
Kritiserar Livsmedelsverket och kräver skärpta gränsvärden
Läs mer:
|
